The Swedish-Chinese christmas. Pictures below.

Både jul och nyår är över och det kanske är lite sent att publicera mina bryderier, men jag har ju redan skrivit det så det vore slösaktigt att slänga bort det.

Kineser firar inte jul, för dom tror inte på Jesus. Jag tror inte heller på Jesus men firar jul ändå, en kommersiell, glittrande och dekadent jul. Hade inte julafton varit på en söndag hade jag varit tvungen att skolka, men nu behövdes inte det. Att förbereda julfirande i Beijing var minst sagt intressent. Jag är ju lite konservativ på vissa sätt, så jag ordnade både plastgran, pepparkakshus, risgrynsgröt och glögg.

Saker som jag tagit för givet i mitt liv visade sig vara väldigt svårt att hitta i Kina, som sirap t ex. Jag har varit på alla dom dyraste importbutikerna och letat, men det finns inte sirap. För att lyckas med pepparkaksbaket var jag tvungen att göra egen sirap genom att smälta socker och tillsätta vatten, men det smakar just smält socker och inte sirap. Till slut tog jag en del farinsocker och en del hemmagjord sirap och något till min förvåning smakade pepparkakorna inte konstigt på något sätt, utan just som pepparkakor ska.

Det här med att koka risgrynsgröt var lite spännande. I Sverige köper man grötris, men det finns ju inte här. Men det finns ris, massor av ris. Dessutom har dom en sorts rissoppa som på vissa sätt påminner om just risgrynsgröt, så jag gick till affären och frågade vad man använder för ris till sån soppa och blev hänvisad till vad som i alla fall ser ut som grötris. Jag berättade att jag faktiskt inte skulle göra soppa utan koka ris med mjölk och dom tyckte det verkade väldigt suspekt. Kanel hittade jag också till slut, men det är lite lustigt för här används kanel som krydda till kött, så namnet på namnet kanel innehåller tecknet för kött.

Glögg är ju också gott! Mamma skickade glöggkryddor till mig, så jag hade bara att köpa rödvin. Jag gillar inte vin och har inte köpt en enda flaska tidigare. Dessutom hade jag blivit varnad av en svensk på skolan att kinesiskt rödvin smakar apa. Så jag knallade till affären och frågade efter franskt eller tyskt rödvin och fick några föreläsningar av de två butiksbiträden som samtidigt skulle hjälpa mig (det är ofta så, dom är ju så många och har säkert tråkigt om dom inte får hjälpa nån kund då och då). Till slut valde jag ett Bordeux-vin för 99 RMB (86 SEK). Jag vet inget om vin eller om det är dyrt, men om det är helgerån att använda sånt vin till glögg är jag desto gladare. Glöggen dracks med russin och mandel och smakade glögg.

Några bilder från mitt julfirande: