为中文见下面
Idag är det morsdag, dagen till ära översätter jag en berättelse som jag skrev i skolan nyligen.
När jag var liten älskade jag att lyssna till morfars sagor. Han berättade alla möjliga typer av sagor, men jag tyckte ändå alltid bäst om att lyssna på berättelser från hans eget liv. Mer än tio år har gått sedan dess, men jag minns fortfarande följande berättelse.
När morfar var ung bestod livet inte bara av skoj som när jag var liten. Var han inte i skolan så hade han arbete att göra antingen där hemma eller någonstans i närheten. Byn han bodde i (och fortfarande bor i) var omgiven av skog, vilket inte så få människor tjänade sitt levebröd på. På den tiden fanns det inga lastbilar, istället flottades timret på ån ner till sågverket. En vår jobbade morfar med just timmerflottning. Han var en vågad pojke som ibland tog sig för att hoppa på stockarna över till andra sidan ån – hur riskabelt det var behöver väl knappast nämnas. Så en dag halkade han och föll mellan stockarna ner i vattnet, men som tur var fanns en kamrat i närheten som hjälpte honom upp och han klarade sig oskadd. Trots att han var genomvåt vågade inte gå hem, för han visste att mamma skulle bli arg – det var faktiskt inte första gången han ramlade i ån. Istället klädde han av sig och hängde kläderna att torka i solen. Inte förrän två timmar senare då kläderna hade torkat vågade han sig hem, i hopp om att mamma inte skulle förstå. Men han hann inte mer än in genom dörren innan mamma fick syn på honom och utbrast: ”Har du blött ner dig nu igen? Klä av dig och gå i säng!”
När jag själv var liten och hade gjort något dumt hoppades jag alltid, precis som morfar, att mamma inte skulle få veta. Men hur torra ”kläderna” än var så insåg hon ändå vad som hänt, ty en mor behöver bara se sitt barn i ögonen för att förstå.
小的时候我很喜欢听姥爷讲故事。他讲的故事内容丰富多彩，不过我总是最喜欢听他亲身经历的故事。现在我长大了，十年多过去了，可是我还记得下面的故事。
那年姥爷还很年轻，可是他的生活并不像我小的时候那样整天玩的方式。不是上学就是在家里工作或去别处打工。村子周围都是森林，不少人靠伐树谋生。当时因为没有汽车，所以原木沿河顺水漂到工厂。那个春天我的姥爷在河边管原木。他是个非常大胆的男孩，有时候在滑的原木上一跃一跃地跳到河对面的岸上。不必说，这个活动十份危险。有一天他不小心掉进河里去了。幸运的是，他的朋友在附近，跑过去把姥爷扶了起来。姥爷浑身湿透了，可是他不敢回家去。事实上，那不是第一次姥爷掉进河里。如果妈妈知道她会很生气，所以他脱下衣服，把它们挂在树上晒太阳。两个小时以后衣服干了，他就会家去了。他以为妈妈不会明白，谁知进门以后妈妈一看就说“又掉进河里了吗？快脱下衣服去睡觉！
我自己小的时候犯错误时跟姥爷一样不想让妈妈知道。不过无论如何妈妈都看得明白。妈妈看孩子眼睛的表情就知道，她不用看他的衣服。
你现在的语言很有京韵：）是呀，要是老爷不这样，而是像华盛顿这样主动承认，那他就会是佩尔森了^^这个故事告诉我们大多数小孩做错事撒个小谎什么的都很正常，大人也理应原谅，如果孩子不撒谎除非这家里真出了华盛顿了，呵呵。对了ABBA的 ‘Mama Mia’ 要来北京了，你去吗？
“老爷”应该是“姥爷”。：）
魔派指的是华盛顿小时候一个故事：
An early biographer, Parson Weems, was the source of the famous story about young Washington cutting down a cherry tree and confessing this to his father, in an 1800s book entitled The Life of George Washington; With Curious Anecdotes, Equally Honorable to Himself and Exemplary to His Young Countrymen. Some historians believe Weems invented or greatly embellished the dialogue, while others build Weems’ credibility by citing the facts that he did interview older people who knew young Washington.
wikipedia
魔派，请问你说的华盛顿和佩尔森是什么？我找词典只找到Washington，美国第一个总统，可是这不会是你的意思吧。
至于Mama Mia，这是我第一次听说他们要来北京了。我去不去……还不知道。
谢谢桑葚，我改了。我玩过Day of the Tentacle电子游戏，那里华盛顿也砍一棵“樱桃树”。
在中国，几乎受过教育的每个妈妈，每个老师，都会在小孩子没长大的时告诉他美国总统小时候砍了樱桃树主动认错的故事，来教育小孩子要诚实，做错事主动承认错误，不过看来听故事不能教会每个人做诚实的人，估计前几天拿走你包的人小时候也听过这个故事：（至于佩尔森，难道我记错了？瑞典总理是叫这个名字吧：）
我对这个故事不了解，现在明白了。你记得对，约兰·佩尔松（Göran Persson）是瑞典以前那的总理。不过，去年选举社会民主党输了，现在的总理是弗雷德里克·赖因费尔特（Fredrik Reinfeldt）。
Its rather strange.... but in comment to 桑葚:s comment
I remember myself being 5 years old or so cutting down a fruit tree in my parents garden (being Philips grandparents) I think it was a pear tree.
Unlike Parson Weems i cant recall myself ever confessing that to my father ( who is now 93½ -- maybe I should confess to him on my next visit -- if he wasent so lost into the mental haze he now lives under...)
“事实上，那不是第一次姥爷掉进河里。如果妈妈知道她会很生气，所以他脱下衣服，把它们挂在树上晒太阳。两个小时以后衣服干了，他就会家去了。他以为妈妈不会明白，谁知进门以后妈妈一看就说“又掉进河里了吗？快脱下衣服去睡觉！”
你文中的”妈妈”指的是你”姥爷的妈妈”,而不是你的妈妈吧?
我觉得,”妈妈”没有指明是”谁的妈妈”,会不会令读者产生歧义?
ANYWAY,你的BLOG我挺喜欢的.继续,加油。
SORRY,我的上引号（“）打错了。
你的博客是很好的学习瑞典语的工具呢，可以中瑞对照，，又寓教于乐，谢谢！
对了，不知道你在学习成语的时候有什么有趣的故事和感受？